Tårar & längtan
A ma gaad.
Den här dagen började inte bra.
Två minuter i klassrummet & jag kände att det var en gråtdag.
Fan i helvete!
Jag skulle hålla en planerad lektion idag.
Sen kom min handeledare & började ändra om & lägga till.
Aaaaah. Då blev det ju fel.
Jag kan inte bara ställa om sådär. Jag hade ju övat in det på ETT sätt.
Som tur var fick jag flytta lektionen från morgonen till eftermiddagen iaf,
så att vi kunde planera om tillsammans & förbereda på lunchen.
På lunchrasten väntade jag. Och väntade.
Sen fick jag ett medelande att handledaren var hos treorna och skulle komma bara tio minuter före lektionen.
Och att jag skulle börja förbereda.
Nejjeee! Jag visste ju inget. Nej, det kändes inte alls bra.
Utelämnad.
Jag sökte upp henne och intalade mig själv på vägen dit att vara stark.
Men när jag mötte henne började jag gråta istället.
Fan vad mesigt! Åååå, vad arg jag blev.
Och då började hon nästan gråta. För att jag grät.
Men hon tvingade mig att göra det där ändå.
Hon skulle hjälpa mig.
Jag bara klagade & gnällde & sa att jag inte ville.
För det vore ju hemskt om jag började gråta igen inför barnen.
En gråtdag kan allt hända!
Men men.
Det gick okej.
Idag var det tur att hon har en förmåga att ta över.
Nu längtar jag.
Jag bara tänker på palmer och sand.
Sol och hav.
Vill så väldigt gärna resa med ett mys.
Jag känner ett sånt.
:)
Åh, jag borde förstått det, Thomas den gamle skalden! Man får gråta ju. Det är nog bra. Jag tentapluggar som ett as. Det är fan. Vi hörs vän!
Kram
fan I hate it when that happens. men som kloke johan här ofvanför sade; man får gråta.
jag vill oxå åka till en strand och varmt och sol och hav. varför kommer du inte hit i helgen när man är ledig fyra dar?
jag