Linnhelene

Å vad trevligt det var igår! Vi var åtta flicks som samlades runt mitt lilla lilla soffbord. Halva gänget fick sitta på golvet.
Titta fint



Ikväll blir det nästa fikasamling hos Jenny som fyller år. Riktigt härligt är det att träffa vänner så mycket!

Idag är det baskemej plugg som gäller. Det är fan bara å göra't! Jag kan, jag kan, jag kan!
Sen ska jag hämta min gullHilda på dagis. Hoppas hon är glad.

Igår var det personalmöte med sportkedjan. Kvällen avlsutades med ett inspirationsföredrag där jag fick en biroll. Mannen som talade menade att vi måste uppmuntra och berömma varandra bättre.

- Vad heter du?, sa han och pekade mot mitt håll.
- Jag? (Ökande hjärtslag...)
- Ja, du
- Linn
- Kom upp på scenen
- NEJE! (Exploderad bröstkorg och rosiga kinder)
- Jo, kom upp här nu
Efter 2 sekunders övervägande insåg jag att jag nog inte borde börja käfta emot och gick med darriga steg upp på scenjäveln.
- Har du varit med om att inte få beröm för något som du tycker att du var värd beröm för?
- Det har jag kanske... hihi... (Tönt!)
- Det var blygsamt! Nu gör vi så att vi reser oss upp, ger igen för gammal ost och ger Linn en välförtjänt och uppmuntrande applåd.
- Å herregud (Fortfarande röd men ler brett, en aning sammanbitet)
Sen fick jag stå där och sopa golvet med tårna, niga lite vackert. Men det var ganska härligt också!
Som tack för mitt mod fick jag en ljudbok



Idag är det fettisdag. Som jag har längtat! Förmiddagen har jag ägnat åt fastlagsbullebak för ikväll kommer ett jävla gäng hit och käkar semlor. Kul!



Mums.

Jag har varit o tränat jag. Men nu är det Mia & Klara och söndagsmys som gäller.


Sen Sveriges historia.

Imorgon ska jag inte vakna till någon väckarklocka. Sova ut ska jag göra och vakna av mig själv. Brukar bli vid halv nio ungefär :)

Det blev vinter igen! Nu får man stå ut med falska vårtecken och besvikelser ett tag framöver. Brukar ju vara så den här tiden. Ena dagen vår, andra dagen vinter. Lär sig gör man aldrig. Fast nu hade jag ju lärt mig.. Men ja, ni fattar. Att man aldrig vänjer sig kanske är mer riktigt uttryckt.

Har varit på Kullö och firat syster med stora familjen. Brunch. Mysigt!


Veckan som kommer blir soft som fan. Inga lektioner. Självstudier, men inte så fasligt mycket att plugga. Så någon form av sportlov skulle man väl kunna säga då. Men jag ska vara duktig och röja undan en del uppgifter. Ska bl.a. göra en analys av en svensk historisk händelse, så jag tänkte börja en mental förberedning redan ikväll och dra igång en rulle som jag lånade på biblioteket: Hundra svenska år - en historisk resa genom hela 1900-talet. Blir schysst söndagsgöra. Kulturellt soffliggande.  

Ibland vill jag skrika lite. När jag t.ex. i vissa situationer känner hur menlös jag är vill jag trycka på rewind och göra om allt med mycket mer energi. En tjej i min klass är inte så. Hon pratar med kraftfull stämma, säger saker som faller henne in, sitter och käkar semla under lektionen och bryr sig inte om hon får gräddklickar i hela nyllet. Missförstå mig inte, hon är inte en sån som man vill sätta munkavel på och strypa. Hon är genuint skön.
För några dagar sedan sa läraren skämtsamt något om hennes stajl, varpå hon svarade: Ja, livet är till för att levas! Där jävlar gick det upp ett ljus för mig. Just fan, så är det ju, tänkte jag.
Sedan dess har den kommentaren då och då gjort sig påmind i min hjärna. 
Den fick mig att boka tid hos frisören. Det kostar runt tusenlappen att fixa kaluffsen i den här stan..  och jag ångrade mig sen. Ringde tillbaka och sa att jag nog bara ville klippa, inte slinga. Men vafan! kom jag på.. Tänk om jag dör imorgon, då ligger jag där med en äcklig utväxt och oförbrukade tusenlappar på kontot. Så jag ringde en tredje gång och sa att jag visst ville slinga håret.
Den fick mig att skita fullständigt i att träna i morse, fastän jag hade bestämt att jag skulle. Klockan ringde kl sju och jag tänkte: glöm det! och sov vidare.
Nyss, när jag handlade på Lidl (förlåt Gud, men det var nära till hands) fick den mig att leta efter något onyttigt att stoppa i mig, även fast det inte är helg(!). Jag hittade de här...


De blir bra, tänkte jag. Så nu kan jag sitta här, käka mina tyska kex och känna mig crazy.

Så här blev håret
 

Idag hade vi stadsvandring i Gamla stan.. fy faan vad kallt det var! Snöade gjorde det också. Jag frös så fruktansvärt så mina fingrar domnade bort. Då hade jag ändå klätt mig bra med snöskor, långkalsonger, varm jacka, mössa, skidvantar och hela kittet. På vägen hem gick jag och spottade och svor för att det var så kallt. Jävla skit, när ska det bli vår?

För att strö lite salt i mina egna kylskadade sår sitter jag och kikar på Dubaibilderna. Fy fan vad jag vill vara där nu. Glida runt i en lätt klänning och sandaler. Eller ligga och lapa sol i bikini. Kill me.

Nu ska jag stoppa in några bilder, för att strö lite salt i era snart öppna sår också. Så det blir rättvist.

 

Hej nu är jag hemma. Inte fan ville jag åka hem eller.
A little bit of shopping in the fancy city (under shoppingfestivalen med tokmycket rea överallt!), a little bit of ligga vid poolen... a little bit of cooling down på balkongen med en kaffe eller whiskey eller vad man vill ha...
A little bit of det perfekta livet.
Alltså, det är ju perfekt för ett tag. Jag skulle väl inte vilja leva där och ha det så jämt. Då skulle jag sakna den kultur som jag är van vid och faktiskt gillar. Men en vecka var för lite. Två veckor hade varit mer lagom... en månad hade också funkat... fan, två månader skulle jag nog kunna gå med på!

R sitter på bilderna. Fina bilder! Han är duktig. När jag får dem kan det hända att jag visar några.

Fan. Ge oss vår i februari, sommar i maj, höst i oktober, vinter i november. Det hade jag nog tyckt om...

Vad många fan det blev. Måste sluta. Mamma säger att jag inte får svära när jag börjar jobba med barnen. Måste sluta. Jag ska öva i sommar.

Hä!

Det var lördag och jag jobbade. Det var lörkväll och jag pluggade. Imorgon är det söndag och jag ska jobba. Och plugga.
Lovely.

Men på måndag drar jag, R och mina medelålders kompisar till arabvärlden. Till Dubai.
SweeeeeeeeeeeeeeeeeeT!
Jag har fan inte fattat det än riktigt. Men vi ska uppleva sol (peppar), värme (peppar), sand (ta), bad (i), fin shopping (trä) och turbaner. Mitt i vintern.

Shit, jag måste packa.

OJ, jag hade visst fått en utmärkelse på Ellens blogg :) Tack min fina vän.

Då ska jag lista fem saker jag inte klarar mig utan:

1. Vatten
2. Mat
3. Kärlek
4. Vänner
5. Hmm, klurigt.. men jag svarar.. syre. Och ja, den kanske borde ha stått som nr 1, men sluta tjata!

Sen finns det massa annat småkraffs såklart som förgyller livet, men som jag är för cool för att skriva här.

Idag har jag pluggat bra. Faktiskt väldigt bra för att vara jag. Jag gick upp strax efter sju och gjorde mig iordning och pluggade nån timme. Sen kom hantverkaren och jag lämnade honom att installera min feta garderob i hallen och fixa lite småskit som inte blev gjort vid renoveringen, medan jag själv drog på religionslektion i skolan 10-12. Efter lilla korta trevliga lunchen med Ellen skippade jag geografin (ajaj!) för att plugga på uppsatsen (jaja!) i biblioteket. Jag tänkte dra hem och försöka plugga, eftersom jag längtade efter mina mysbrallor, fastän jag vet att jag ju inte KAN plugga där. Men jag gjorde mig klok och traskade till biblan. Och det gick bra där! Jag satt i drygt två timmar. Det funkar faktiskt på mig att ha lite småsurrigt runtomkring, märkte jag. Men folk får fan inte snacka så man hör vad de säger, för då börjar jag tjuvlyssna och tappar fokus. Anyway.. till slut blev jag lite tjurig över att jag inte fick till det riktigt som jag ville på slutet. Så jag åkte hem. Men väl hemma skärpte jag till mig, satte mig vid datorn och har nu skrivit klart den skit jag skulle, även fast jag är hungrig och så. Skönt som fan! För nu får jag äta min svingoa tomatsoppa och typ hundra äggmackor, utan att behöva tänka på att jag egentligen borde skriva. Yeey.

Men senare ska jag börja kika på religions-uppgiften, så jag inte får ett helvete när jag kommer hem från min tripp. Den ska jag försöka sitta med imorgon och i helgen med. 

Nu mat. Mmmmmmmmmmmmmmmmmmm.

 

Tror du inte den galna mannen var på träningen ikväll igen? Jo, det var han. Och jag är ju så dålig på att hålla en allvarlig min sånna gånger. Jag vet nog vad flera i salen tänkte om mig, och säkert några av er som läser: Men gu, vilken hemsk person, hur kan hon skratta åt en förståndshandikappad man? Men jag skrattar väl för fan inte åt att han är handikappad!! Jag skrattar för att det är förjävla roligt, helt enkelt. Så lägg av! Peace.

För övrigt så tycker jag att alla som jympar fult och inte har någon taktkänsla är roliga. Handikappade eller inte.

Moaaahahaaaa.

Sov sött!

Äh. Jag har just klantat bort hela den text som jag hade skrivit här. Nu blev jag lite lagom småtrumpen, så nu tänker jag bara återge en kortare sammanfattning av det som s k u l l e ha stått här.

Fjällen var bra. Vädret var inte top notch, med halv storm och oväder. Men det sket jag i för jag fick min skotertur, min goda mat, mitt vin, min bastu, mitt snölandskap, min snölek och mysiga dagar!

Nu är jag halvt hemkommen, med en mellanlandning i G-town. Imorgon tuffar jag vidare till mitt eget lilla hem. Där väntar skola och en hel del plugg...

Men snart, alldeles snart, är det dags för nästa tripp :)


     

Hej

Jag är typ världens sämsta student. Mitt pluggliv är så gott som obefintligt. Jag gör nästintill allt för att slippa plugga. Så dåligt. Så jävla dåligt. Men skit samma, jag har trevligt i alla fall.

Nyss var jag och fikade med Kajsa, min gamla vän. Hon är bra.

Igår på träningspasset underhöll en någon form av förståndshandikappad man. Jävlar vad han körde! Flängde runt i rummet och flaxade, totalt osynkat med musiken och oss andra. När alla tog två steg åt vänster tog han sju sprinthopp åt höger. Man kunde känna hur en allmän oro vibrerade i luften och hur folk stela som pinnar ansträngde sig för att verka oberörda. Det var trångt i salen, men mannen hade alltid som en cirkel av fri yta runt sig där ha drog fram då alla tog några hoppsasteg åt lämpligt håll när han kom i deras närhet. Jag, mindre smidig, skrattade mest. Visst ökade pulsen en aning när han flaxade liiiite för nära. Men jag tänkte, fan han måste väl få jympa som alla andra!
En något större oro kan jag erkänna att jag kände när han under avslappningen såg sig oförstående omkring på alla stillastående människor och mumlade: Låt dig inte frestas, låt dig inte frestas...

Imorgon drar jag till fjälls efter skolan och det ska bli så skönt!

Helgen svischade ta mig tusan förbi utan att jag hann blinka. Men den hann ändå vara bra.

Fredagen var mycket angenäm och spenderades just så som jag ofta har önskat att en ledig dag i Stockholm ska spenderas. Jag åkte till Sofia redan på förmiddagen och åt lunch. Sen tog vi båten över till söder, promenerade i isande kyla till ett äkta jävla mysigt café med fina gammelsvenska bakverk som hemmagjorda bullar och småkakor. Vi avnjöt en kaffe och kardemummabulle i denna gemytliga miljö. Otroligt trevligt! Vi traskade vidare runt Söders höjder och snackade gamla minnen. Dagen fick mig att inse hur mycket jag faktiskt gillar den här staden. Och Sofia. 

Fredag kväll tog jag mig till Ellen med familj plus Jossan. Fick mig en underbar matbit, På Spåret, räkdansuppvisning, bird's-the-word-show, m.m. Sen drog vi vidare till Gamla Stan. Och det blev sent. Och så trevligt!

Lördag jobbade jag och fick halvt spontanbesök av R. Välbehövligt och himla bra! Vi käkade chips och glass. Ben and Jerry's Chocolate Fudge Brownie är FAN inte att leka med. Mmmmmm.

Nu är det måndag och Sofia har just varit här på en eftermiddagsfika. Jag gillar att vi verkar ha fått någon form av rutin på hängandet. Mycket bra.

Hejdå

De kom! Fikatjejerna. Ellen och Jenny. Jag fick bjuda på mina bullar och annat. Det var så trevligt med lite besök så.

Idag ger jag blanka fan i att sitta och vänta på svar från min uppsatshandledare. Solen skiner ju! Jag tänker dra ut, träffa Sofia, strosa runt i krispig luft, ta en kaffe nånstans, prata och skratta.

Lycklig, så lycklig, är jag över dessa dagars underbara kompishäng! Att ha saker och folk inplanerade. Då lever jag som bäst vetni. Kan inte sitta i soffan dagarna långa och få skavsår i både arsel och hjärna. Funkar inte! INTE!

Frid.

Okej... jag kanske ska ge det ett försök till.
Just nu har jag fan inte mycket till liv måste jag erkänna, så då saknar jag min trogne vän lite. Bloggen alltså.
Nu läser väl inte en jävel här längre.. och jag vill helst skapa en ny blogg. Egoboosta lite. Orkar inte just nu, men kände ändå för att skriva lite. Så jag våldgästar min egen förlegade blogg en stund.

Tänkte bara berätta att jag ska baka bullar idag. Då får jag något att göra. Och vem mår inte bra av att känna bulldoft? Ska kolla upp ett recept på stört och sen traska till affären och handla det som behövs.

OM fikatjejerna har tid att komma hit ikväll så ska de få smaka på mina kreationer. Och lite annat. Hoppas hoppas de kommer.

Hej då

Hej. Nu kommer en hyllning till livet och massor med sliskigt smör.

I lördags hade jag min 25-årsfest och jag skulle inte kunna vara mer nöjd än vad jag är! Mina goaste vänner var där och de flesta kom med tåg från Stockholm för att fira mig och bara det värmer i hjärtat. Okej alla har ju någon slags anknytning till Gävle och kunde passa på att träffa nära och kära. Men ändå. Det gjorde mig glad. Ibland går det upp för en hur lycklig man alltid borde känna sig för att man har så fina vänner som jag har. Bra folk. Och de vill va med mig!
Jag är så nöjd med presenterna jag fick. Världsklass på dem alla!

Min mamma och pappa är kanske de bästa föräldrarna i hela världen! Det finns inte något de inte skulle göra för mig. De ställer upp på allt och ser till så att jag har det så bra som bara möjligt är och kanske lite till. Jag vet inte hur jag ska bete mig för att de ska förstå hur mycket jag uppskattar det de gör, utan att de ska tro att jag tackar bara för att det är något de har lärt mig. Jag får nästan ont i hjärtat. Jag kan fan inte komma på en grej som skulle göra dem till bättre människor än de redan är. Hoppas jag får bli lika bra.

Av R fick jag en helt underbar present. Jag har aldrig fått något så fint (och säkert dyrt) av någon annan någonsin. Okej jag vet inte än hur själva upplevelsen av den kommer att vara, men jag är säker på att det kommer bli bra. Puss.

Så.

Det är skrämmande hur mycket tid som går åt till att drömma och att inte vara i verklighetens nu. I alla fall för mig.
Kom just på mig själv med att stå rätt upp och ner i badrummet och tänka på hur mycket jag har att göra och vad jag borde ha gjort men inte gjorde, samtidigt som jag glodde i spegeln och drog i mina fnasiga hårtoppar. Utan att egentligen se min spegelbild. Så behandlar jag en ganska stor del av min dyrbara tid. Eller så sitter jag i soffan med datorn i knäet och ägnar timmar åt att glo på skärmen och klicka runt utan att reflektera över vad jag gör. Jag tänker, för fulla muggar, men inte på något för stunden väsentligt. I bakgrunden uppfattar jag ett irriterande ljud som stör mig i... vad fan det än är jag gör. När jag efter ett bra tag inser att det är tv:n som står på med onödigt hög volym stänger jag av och vaknar ur mitt komaliknande beteende av att tänka men inte handla. 
På morgonen har jag en plan. Ett schema för dagen. En effektiv arbetsplan. Det har jag alltid. Men sen är jag lik förbannat där igen. Utanför verklighetens nu, tänkandes på hur mycket jag har att göra och vad jag borde ha gjort men inte gjorde.

Skit också.

God natt!

Jag skriver inte så ofta här jag eller. Det blir liksom inte riktigt av. Men nu kände jag för att skriva några rader.

Jag är på bra humör!

På lördag har jag födelsedagsfest. Jag får bestämma musik helt själv och ska låta bränna en skiva med allt från Dire straits till Amy Diamond. För j a g bestämmer! :) Alla ska ha roligt och må bra.

Helgen har jag spenderat med Intersport och Ellen. Med Halvkul och Helkul.
Jag är en dålig försäljare! Tror jag suger som fan. Men jag går och tänker på annat som är mycket roligare och så tycker jag att folk kan få sköta sina inköp ifred. Tänker att det räcker om jag går runt och ler och hjälper till när det efterfrågas.

Ellenhänget var skoj! I fredags var det fika och bio. I lördags var det thaimat, popcorn, gitarr och film. Vi tittade på en egen film från när vi var 19 då ellen plus tjejer hade fest i deras dåvarande lägenhet på Brynäs. Fatta kul! Jag tycker att vi egentligen var ganska mycket som vanligt, förutom att min haka ännu inte hade vuxit ikapp resten av ansiktet.

Idag tänkte jag på en sak under ca en sekund eller två. Jag började fundera på framtidens ungdomar och musik. I den här generationen har vi som tonåringar lyssnat på musik från bl.a. 60- och 70-talen när vi har försökt vara lite originella. Undra om ungdomarna på t.ex. 2030-talet kommer lyssna på Robyn och tycka att de är balla och musikaliskt välorienterade. Snacka om att vara grundlurade i så fall. Fast egentligen så tror jag inte att det är samma sak. För musik på den tiden var något annat än dagens produktion. Tror jag. Och så finns det iofs "viktigare" artister idag än Robyn. Men det var en rolig tanke som jag fnissade åt i huvet när jag gjorde hoppsa-steg till Do you really want me på träningen.

Famntag!

Jag tänker göra som Colormehappy och skriva om humör.
Fan vad det kan gå upp och ned. Nästan som en släng av manodepressivitet. Och jag har upptäckt att de maniska timmarna ofta har ett samband med kaffeintag...? Men det hjälper dock inte alltid.
Oftast strosar jag runt i skolan (ensam eftersom jag inte har någon tight kursare) med vad jag tror kan beskrivas som ett stenansikte... Sitter på lektioner och ser med största sannolikhet sur och uttråkad ut. Ibland kan jag ge ifrån mig ett litet leende, men det sitter långt inne. Jag markerar nog ganska tydligt att jag inte vill bekanta mig med folk. Jag väljer med omsorg ut vilka jag för dialoger med. De kan få uppleva en ganska stor ansträngning. Resterande finns inte.
Jag är en hemsk människa. Så känns det. Men jag gitter inte anstränga mig för att vara omtyckbar.

Nu ska jag vila.

Hej då