Linnhelene

Å vad trevligt det var igår! Vi var åtta flicks som samlades runt mitt lilla lilla soffbord. Halva gänget fick sitta på golvet.
Titta fint



Ikväll blir det nästa fikasamling hos Jenny som fyller år. Riktigt härligt är det att träffa vänner så mycket!

Idag är det baskemej plugg som gäller. Det är fan bara å göra't! Jag kan, jag kan, jag kan!
Sen ska jag hämta min gullHilda på dagis. Hoppas hon är glad.

Igår var det personalmöte med sportkedjan. Kvällen avlsutades med ett inspirationsföredrag där jag fick en biroll. Mannen som talade menade att vi måste uppmuntra och berömma varandra bättre.

- Vad heter du?, sa han och pekade mot mitt håll.
- Jag? (Ökande hjärtslag...)
- Ja, du
- Linn
- Kom upp på scenen
- NEJE! (Exploderad bröstkorg och rosiga kinder)
- Jo, kom upp här nu
Efter 2 sekunders övervägande insåg jag att jag nog inte borde börja käfta emot och gick med darriga steg upp på scenjäveln.
- Har du varit med om att inte få beröm för något som du tycker att du var värd beröm för?
- Det har jag kanske... hihi... (Tönt!)
- Det var blygsamt! Nu gör vi så att vi reser oss upp, ger igen för gammal ost och ger Linn en välförtjänt och uppmuntrande applåd.
- Å herregud (Fortfarande röd men ler brett, en aning sammanbitet)
Sen fick jag stå där och sopa golvet med tårna, niga lite vackert. Men det var ganska härligt också!
Som tack för mitt mod fick jag en ljudbok



Idag är det fettisdag. Som jag har längtat! Förmiddagen har jag ägnat åt fastlagsbullebak för ikväll kommer ett jävla gäng hit och käkar semlor. Kul!



Mums.

Jag har varit o tränat jag. Men nu är det Mia & Klara och söndagsmys som gäller.


Sen Sveriges historia.

Imorgon ska jag inte vakna till någon väckarklocka. Sova ut ska jag göra och vakna av mig själv. Brukar bli vid halv nio ungefär :)

Det blev vinter igen! Nu får man stå ut med falska vårtecken och besvikelser ett tag framöver. Brukar ju vara så den här tiden. Ena dagen vår, andra dagen vinter. Lär sig gör man aldrig. Fast nu hade jag ju lärt mig.. Men ja, ni fattar. Att man aldrig vänjer sig kanske är mer riktigt uttryckt.

Har varit på Kullö och firat syster med stora familjen. Brunch. Mysigt!


Veckan som kommer blir soft som fan. Inga lektioner. Självstudier, men inte så fasligt mycket att plugga. Så någon form av sportlov skulle man väl kunna säga då. Men jag ska vara duktig och röja undan en del uppgifter. Ska bl.a. göra en analys av en svensk historisk händelse, så jag tänkte börja en mental förberedning redan ikväll och dra igång en rulle som jag lånade på biblioteket: Hundra svenska år - en historisk resa genom hela 1900-talet. Blir schysst söndagsgöra. Kulturellt soffliggande.  

Ibland vill jag skrika lite. När jag t.ex. i vissa situationer känner hur menlös jag är vill jag trycka på rewind och göra om allt med mycket mer energi. En tjej i min klass är inte så. Hon pratar med kraftfull stämma, säger saker som faller henne in, sitter och käkar semla under lektionen och bryr sig inte om hon får gräddklickar i hela nyllet. Missförstå mig inte, hon är inte en sån som man vill sätta munkavel på och strypa. Hon är genuint skön.
För några dagar sedan sa läraren skämtsamt något om hennes stajl, varpå hon svarade: Ja, livet är till för att levas! Där jävlar gick det upp ett ljus för mig. Just fan, så är det ju, tänkte jag.
Sedan dess har den kommentaren då och då gjort sig påmind i min hjärna. 
Den fick mig att boka tid hos frisören. Det kostar runt tusenlappen att fixa kaluffsen i den här stan..  och jag ångrade mig sen. Ringde tillbaka och sa att jag nog bara ville klippa, inte slinga. Men vafan! kom jag på.. Tänk om jag dör imorgon, då ligger jag där med en äcklig utväxt och oförbrukade tusenlappar på kontot. Så jag ringde en tredje gång och sa att jag visst ville slinga håret.
Den fick mig att skita fullständigt i att träna i morse, fastän jag hade bestämt att jag skulle. Klockan ringde kl sju och jag tänkte: glöm det! och sov vidare.
Nyss, när jag handlade på Lidl (förlåt Gud, men det var nära till hands) fick den mig att leta efter något onyttigt att stoppa i mig, även fast det inte är helg(!). Jag hittade de här...


De blir bra, tänkte jag. Så nu kan jag sitta här, käka mina tyska kex och känna mig crazy.

Så här blev håret
 

Idag hade vi stadsvandring i Gamla stan.. fy faan vad kallt det var! Snöade gjorde det också. Jag frös så fruktansvärt så mina fingrar domnade bort. Då hade jag ändå klätt mig bra med snöskor, långkalsonger, varm jacka, mössa, skidvantar och hela kittet. På vägen hem gick jag och spottade och svor för att det var så kallt. Jävla skit, när ska det bli vår?

För att strö lite salt i mina egna kylskadade sår sitter jag och kikar på Dubaibilderna. Fy fan vad jag vill vara där nu. Glida runt i en lätt klänning och sandaler. Eller ligga och lapa sol i bikini. Kill me.

Nu ska jag stoppa in några bilder, för att strö lite salt i era snart öppna sår också. Så det blir rättvist.

 

Hej nu är jag hemma. Inte fan ville jag åka hem eller.
A little bit of shopping in the fancy city (under shoppingfestivalen med tokmycket rea överallt!), a little bit of ligga vid poolen... a little bit of cooling down på balkongen med en kaffe eller whiskey eller vad man vill ha...
A little bit of det perfekta livet.
Alltså, det är ju perfekt för ett tag. Jag skulle väl inte vilja leva där och ha det så jämt. Då skulle jag sakna den kultur som jag är van vid och faktiskt gillar. Men en vecka var för lite. Två veckor hade varit mer lagom... en månad hade också funkat... fan, två månader skulle jag nog kunna gå med på!

R sitter på bilderna. Fina bilder! Han är duktig. När jag får dem kan det hända att jag visar några.

Fan. Ge oss vår i februari, sommar i maj, höst i oktober, vinter i november. Det hade jag nog tyckt om...

Vad många fan det blev. Måste sluta. Mamma säger att jag inte får svära när jag börjar jobba med barnen. Måste sluta. Jag ska öva i sommar.

Hä!