Det som komma skall
I morse var jag uppe ganska tidigt. Jag måste strukturera upp mitt pluggande. Jag har kommit på att jag måste gå upp riktigt tidigt om mornarna så att jag har tid att göra massa onödiga saker, sega och strula till pluggningen men ändå i slutet av dagen ha fått något gjort! Det tycker jag var smart.
Hela veckan har jag saker att bocka av, såväl skolsaker och annat nödvändigt, som kompishäng och trevligheter. Det är en bra kombination. Om allt går enligt planerna ska även rusten komma igång alldeles snart och förberedelserna för den kommer att kräva massa tid den med. Sen blir jag hemlös i ungefär två veckor... Kommer nog bli jävligt jobbigt.
När jag satt med min sopp-lunch för en stund sedan började jag fundera på framtiden. Jag kom på att det vore väldigt trevligt att resa. Typ ungefär såhär: plugga klart det här sista året, jobba röv under sommaren och kanske en bit in på hösten, åka till något härligt ställe, resa runt, softa, göra roliga saker och aktiviteter och bara ta vissa dagar som de kommer... Det vore roligt att prova på klättring, kanske surfing om jag törs fastän hav är mäktiga och respektingivande, någon kampsport eller annat äventyrligt. Jag tänker mig att jag och Robbi kan åka. Det vore skönt att ha en sådan resa i ryggen när man ger sig ut i vuxenlivet och jobbar för brödfödan, dras med ungar, bråkar om vem som dammsög sist och står maktlös inför det faktum att kroppen och knoppen fallerar.
Nu ska jag ta mig en kopp te eller kaffe och plugga vidare.
Problembarn
Vilken lång dag det har varit idag. Jag gick upp strax efter 7 i morse för att hinna plugga och fixa med saker före lunch. Sen hade vi seminarium 13-16 och slutligen en föreläsning 16-19. My oh my.
Nu är jag hemkommen, duschad, äten, idoltittad och ska sätta mig med ytterligare lite plugg om en stund. Jag är smått nervös inför morgondagen, för då ska jag träffa min handledare och hennes nya klass, som är en trea i år. Jag blir pirrig för att jag känner mig så liten och menlös när jag är där, med henne. Jag vet inte varför, kan inte sätta fingret på det. Men något gör att jag inte blir den Linn som jag oftast är och känner mig bekväm med. Det är frustrerande. Men den här gången känner jag mig lite mer förberedd och det ska jag ta vara på. Svischa fram, ta alla med storm och vara stark... Help me. Mamma...
Igår var det invigning av en ny rörelse i en del av min bekantskapskrets. Cirkelfika. Ellen stod först på listan och bjöd hem oss på muffins och äppelkaka. Svinigt gott var det! Och trevligt.
Jag tror jag är allergisk mot något. Eller har nåt annat fel. Jag har utslag och plitor i ansiktet och på halsen. Och så kliar det på min hand. Det är alltid nåt fel på mig.
God natt!
Mästare Linn
Nu har skolan startat för en vecka sen. Dags att börja skriva lite igen då.
Tänkte faktiskt skita blankt i det först, för jag hade fan ingen lust. Men nu ångrade jag mig, just i denna stund.
Skolan startade med ett riv. En riktig rivstart så att säga.
Skriver uppsats den här terminen och jisses, det är nåt utöver det vanliga det... Det blir till att plugga nu.
I fredags kväll var Ellen här. Vi drack te, käkade morötter och dansade jumpstyle.
Haha. Det var roligt. Vi var skitbra. Tror grannarna under mig undrade vad fan det var frågan om. Kolla här. Vi kikade på en instruktionsvideo, sen körde vi. Nu ska vi sopa banan.
I lördags hade vi möhippa för min syster. Vi började dagen med en kurs i Capoeira.
Jag blev såld och ska börja.
Då kan jag först uppträda med jumpstyle och sen sopa ner alla som skrattar.
Nu är jag trött. Tror jag. Ska lägga mig i alla fall.
Imorgon blir nog en lång dag. Kanske. Eller inte.
Det visar sig.
God natt!
Lägg tillbaka
Jag har fan inte lagt den där.
Det är sommarlov, jag tänker inte skriva mer förrän skolan börjar.
Tyst nu.
Hej då
Etthundratjugofem
Jag är tillbaka i Stockholm nu jag. Anlände ca 10.34 lokal tid. Från Gävle. Det är samma tid där.
På tåget slumrade jag hela vägen och slängde runt huvet några varv. Det är pinsamt. Fast egentligen inte. För det känns mer än vad det syns, tror jag. Det som känns som ett headbang är nog kanske inte mer än en litenliten nick.
Gävle har varit skönt och kul och bra. Int ville jag tillbaka hit int. Meeeeeeeen va gör'n int. Måste ju ha kulor. Dineros.
Det betyder pengar.
I lördags var det party för hela slanten. Ellen m.fl. hade 125årsfest. Roligt som fan! Jag insåg att man blir vuxen efter 25 och drog med Ellen på hennes sista bus som ungdom. Buskul! Jag har inte skrattat så mycket på länge...
Apor i träd.
Hej då!
Nå vettigt
Kompisarna jobbar eller är på annan ort. Pojke är alltid på annan ort. Jävlar.
Jag skulle iofs kunna gå till återvinningen med några mjölkpaket och konservburkar...
Men gu. Nu ringde en människa från jobbet och frågade om jag kunde jobba 16-19 :) Jag blev bönhörd. Jippi!
Hej då
Turkiet vs Sverige
Jag är hemma nu igen. Jävla skitans babian också. Det vill jag ju inte. Jag vill tillbaka. För fy fan vad vi har haft det bra! Feta livet liksom. Vi har ätit mat hela dagen lång. Bufféer och snackbarer. Haft tillgång till öl och vin som vore det vatten. Lapat sol och sparkat boll på feta stranden. Softat på balkong med underbar havsutsikt. Svettats lite på gratisgym. Gått på turkdisko. Ja ni förstår ju.
Jag hann verkligen inte tröttna på det livet och jag vill tillbaka nu!
Nu sa jag ju...
Rysk post
Det är ju nästan som när man var liten och hade sommarlov i en evighet. För jag ska inte jobba särskilt mycket denna sommar jag inte. Nej det ska jag inte. Men jag har ganska många planer, planerade och bokade. Klart och betalt. Skittrevligt faktiskt! Nu är det utlandet en vecka, sen kommer kusin på besök en vecka i Gävle, sen blire Gotland och däremellan är det Midsommar, en hejdundrandes (hoppas jag) 25årsfest för söta Ellen, samt förhoppningsvis en massa andra bravader och eskapader. Skulle ett Oslobesök lyckas slinka sig in i kalendern vore sommaren komplett!
Nä nu måste jag dra i mig kaffet, slå igen resväskan, checka de tre P:na, borsta tänderna, kamma håret och ringa mamma innan det är dags att gå.
Handtag, famntag, klapp och kyss!
Know it
Helgen var rolig. Jobb först, men sen rockband och trevligt häng! Mycket gemytligt. Jag briljerade på trummor.
Nu tänkte jag att jag skulle lägga i högsta växeln och dra på utav bara helvete med mitt sista arbete. För på onsdag är det so long suckers!! Då drar jag till Turkland. Hej då blekfeta töntar! Men jag börjar bli lite pirrig, ja det ska erkännas. Jag tänker att jag kanske kommer dö, sa jag till Ellen. Men hon svarade med att jag ju lika gärna hade kunnat dö i lördags när jag gick hem ensam, full, på natten. Det finns en viss poäng i det. Men det är liksom en lite mer ovanlig situation för mig att flyga än att vara full. I vilket fall som helst så tänkte jag ta tillfället i akt att berätta för er alla hur glad jag är för er! Alla som läser kan ta åt sig, för jag hatar ingen. Jag tycker om var och en av er som jag känner, på olika vis. Vet det.
Allahaýsmarladýk! Elveda!
Tyst
Väldigt snart
Jag har en bra känsla kring den här sommaren. Jag tror att den kommer bli bra. Riktigt bra.
Agosmys.
NakenJanne
Varför ser man alltid ut som en skrynklig pung i provrumsspeglarna? Jävla skitdon!
Hela det självförtroende som man trodde att man hade bara smulas sönder på två sekunder, så fort man blottar sin nakna hud för spegelhelvetet. Fy fan. Först ser man bilder över hela stan som visar hur läcker man ser ut i bikini. Så med huvudet högt går man och provar en sån där liten tyg-grej för att upptäcka att någon måste ha deformerat den underbara, välsvarvade kroppen medan man sov eller i nåt annat mindre vaket sammanhang! Allt satt plötsligt på helt fel ställen.
Lurendrejeri är vad det är!
Men men. Jag tänker inte låta mig brytas ned av det inte. Finns viktigare saker att tänka på. Och förresten så säger min kille att jag är finare än en kall öl i solen. Så då behöver jag inte bekymra mig mer!
Spex
Robert (bakis): Men håll käften!!!
Hahahaha
Don't stop me
Tonight, i'm gonna have my self a real good time.....
Akademiska studier
Pust... är det inte sommarlov snart?
Fysik är roligt
Idag på fysiken gick det upp för mig att jag är riktigt smart! Det var en spännande upptäckt. Det ska jag förvalta väl.
Tjipp
Christine
Ingen får säga emot mig.
Håll käften sa jag!!
Knas
Innan jag gick ut tänkte jag att nu har jag två val. Antingen gör jag som jag vill, trotsar skymningen samt alla idioter därute och riskerar att bli överfallen. Eller så väljer jag det säkra alternativet och stannar hemma, men får då troligtvis svårt att somna pga myror i benen...
Ska man behöva välja? Ska man ens behöva snudda vid tanken på att det finns en risk med att gå utanför sitt hem en vacker vårkväll? Jävla idioti! Det säger jag bara.
Lugnare blev jag heller inte när jag svängde runt hörnet i en korsning och upptäckte att jag var "förföljd" av en jävla laserprick, eller vad det heter. Prickjäveln surrade runt mina fotsteg en bra bit och jag tordes inte vända mig om. Jag spelade cool istället. Jag tog vänster i en korsning i tron att lasermannen inte skulle komma åt mig där. Men pricken hängde med. Fy faan. Jag ökade takten lite diskret, närmade mig ett äldre par och började på allvar fundera över om jag skulle försöka påkalla uppmärksamhet. Säga nåt. Men just när jag var framme vid dem slocknade pricken.. Jävligt scary. Så med tokpuls och blank panna gick jag raka vägen hem...
Så här i efterhand kan jag undra över vad jag egentligen trodde skulle hända? Det kanske, troligtvis och förhoppningsvis, bara var en unge som busade lite... Men min reaktion tyder på att allt inte är som det ska där ute. Något är knas. Rejält knas.
Summering
Hej nu är jag i Stockholmen igen då. Idag har jag varit i Nacka Naturreservat och kollat in kräftdjur, spindlar och insekter. Vi skulle ha heldag mellan 9 och 16 egentligen, men ungefär 11.20 sa vår lärare att han hade fått migrän och inte kunde fortsätta. Aj då så tråkigt sa vi och hjulade därifrån.
Jag har haft långhelg i Gävle och det har varit bra. Alltid bäst mot slutet... när man ska åka hem. Det är väl lite typiskt. Men men. Nu är det bara 10 dagar kvar till jag får va med skitskallen igen. Suck... I alla fall så har vi varit ganska hurtiga och joggat två ggr. Sen har vi mest ätit. Det är vi bra på.
I fredags gick vi in för att gå ut. Que? Ja, ni fattar. Vi var på middag hos mamma o pappa och sörplade massa vin för att bygga upp en bra grund. Sen åkte vi in till stan och fyllde på med öl. Jag lyckades skitbra! Det svängde ordentligt. Och det var nog tur för det var knappt en käft ute, men det la jag inte så stor vikt vid då.
Dagen därpå var jag faktiskt en aning bakis, vilket jag brukar slippa i vanliga fall. Jag lyckades lura med mig Robbi på hejdå-lunch hos mamma o pappa för mormor som ska flytta. Hon hade med sig en jävla Siv som var förbannat knasig. Hon babblade stup i ett så att alla satt som helt invalida vid matbordet och bara nickade eller skakade på huvet. Till och med mormor, som är känd för att babbla trumhinnorna av en, däckade i soffan efter kaffet. Robbi ångrade att han följde med. Vi somnade tidigt den kvällen.
Hej då.
n-n-n-n-n-n-n
Lite musik tack.
Jag instämmer med Ellen som hyllar det franska bidraget i ESC. Divine. Jag gillar!
En annan låt som slickar mina hörselgångar just nu är Veronicas Måndagsbarn. Hon sjunger ju så snyggt den damen. Sen så har jag upptäckt på senare år, eller de senaste veckorna för att vara mer åt det exakta hållet, att jag fan diggar ABBA. Är det töntigt? Kanske. Tror ni jag bryr mig? Knappast.
Imorgon far jag till the G to the Ä to the V to the L to the E. Snuttigt! Då ska jag och min kille damma av studentmössorna och hoppsa hand i hand mot majkasen medan vi sjunger Vintern raaaaasat ut bland våra fjällar... Häng på i the get together of love! Vi sjunger in våren och bara myyyyser.
Peace out.
